Födelsedag

Jag fyller jämna år idag. Den här vackra dikten hade mamma citerat i kortet jag fick av mina föräldrar och yngsta systern:

Lär mig mäta tiden
ej med min lyckas,
ej med min smärtas,
ej med min längtans 
bedrägliga mått.
Stäm den i samklang
med solvarv och månvarv,
med stjärnvalvens vandring
och åldrarnas stilla gång
över jorden.

(A.Frostenson)

Dyrbart

Det allra finaste som hänt mig den här veckan var när E gav sin allra första teckning till mig, helt som en egen idé. En liten teckning, som utan tvekan föreställde en människa. Små, fina streck för kroppen. Huvud, hår och till och med fötter. En känslosam bild. Det här är en mamma, sade E, och gav den till mig med en varm kram som bonus. Det var ett av de där ögonblicken som skimrar av allt som är värdefullt och viktigt och obeskrivligt dyrbart.

Ansikte

Jag vill
inte
att
de linjer
som tiden
ristar in
i mitt ansikte
ska vara 
de oroade,
de håglösa,
de bistra,
eller 
de bittra.
Bäst att jag börjar 
le 
ofta
mera
gärna.

Tröst

Det finns dagar då E får sitta alldeles för länge framför en film, då ännu en kissolycka som flödar åt alla håll känns som just en för mycket, då inget kaffe eller det sötaste wienerbröd hjälper upp situationen, eller botar den segaste tröttheten, som får tårarna att trängas i ögonvrån. Idag var en sådan dag. Tack och lov är den snart slut. Det är den bästa trösten.

En fråga på ålderns höst (nästan)

Hörni läsare av denna blogg, jag blir glad om jag får flera kommentarer. Det är så länge sedan det trillat in en endaste liten kommentar. Inte för att jag är så flitig med mina inlägg heller, och visst är det roligt bara att ni läser också, men det skulle onekligen kännas mera sprittande med ett litet ord från någon av er.

För att göra det enklare så har jag en simpel fråga till er: Kan man vid nästan fyllda fyrtio år (ja,otroligt nog är jag snart där!) köpa sig ett par färdigt slitna och lappade jeans, eller är det ett alldeles för ungdomligt plagg för någon som nog kan kallas "tant"? Jag har länge gått och sett trånande på ett sådant par i en butik, går i svängar runt dem, petar lite på dem och lämnar dem sedan där. Jag har inte provat dem, de kanske inte ens passar på mig, men jag gillar dem på hängaren i alla fall- om jag bara inte är för gammal för dem.

Gul

På café med lilla E. Expediten frågar om hon vill ha grön eller röd "Trip". E svarar:  "Mmmmmm...GUL!"

Jag älskar henne så innerligt.

Dagens leende

Det lilla barnet som ville ha sina somriga solglasögon på, när vi begav oss ut i vinterkylan och eftermiddagsmörkret. Flera leenden mötte oss när vi gick in i butiken. Moderskapet är en god träning i att inte bry sig alltför mycket om vad "folk" kan tänkas tycka och tänka.