Tröst

Det finns dagar då E får sitta alldeles för länge framför en film, då ännu en kissolycka som flödar åt alla håll känns som just en för mycket, då inget kaffe eller det sötaste wienerbröd hjälper upp situationen, eller botar den segaste tröttheten, som får tårarna att trängas i ögonvrån. Idag var en sådan dag. Tack och lov är den snart slut. Det är den bästa trösten.