Trots allt

Jag tar en paus i pausen för att skriva ett inlägg om vårt hus. Vi har bott här några veckor nu och konstaterar nästan dagligen att många saker fungerade bättre och mera praktiskt i vår lägenhet, åtminstone för de behov vi har nu. En av huvudgatorna i staden går dessutom precis utanför vårt vardagsrumsfönster så det är ett ständigt trafikbrus och folk ser rakt in till oss. Ändå är jag fortfarande förälskad i detta hus. Om hus kan ha en själ så är det här ett hus med en glad och vänlig själ och det känns som om det välkomnar oss. Flyttlådorna trängs fortfarande överallt och vi behöver mera skåputrymme, men jag myser trots det. Det är så typiskt mig med en trots allt-förälskelse igen. De flesta av mina förälskelser är av det slaget. Trots allt.