Jesus och barn

Det finns en barnsång som varit min favorit genom alla tider och till min stora glädje har det blivit den sång som E allra helst vill höra vid läggdags. Kanske är det den berättande tonen i den, eller undertonerna av ljus, glädje och välkomnande kärlek, som gör den så tilltalande.

Vem är det som kommer på vägen,
det lyser så grant om hans hår?
Jo, det är ju mästaren Jesus,
till honom, till honom vi går.

Och barnen de sprang från sitt hopprep, 
från fästning av lera och strå
och mammorna trängdes kring Jesus
på armen de bar sina små.

Men då sade Jakob och Petrus,
gå bort ifrån Jesus, ni stör!
Ni knuffas och skriker och bråkar
och han ska predika så hör!

Nej, nu ska jag inte predika.
Nu vill jag ta mot mina små,
ty sådana tillhör Guds rike,
välsignelsen måste de få.

Så tog han då barnen i famnen 
och log och välsignade dem,
hans ansikte lyste som solen
och glada gick mammorna hem.

Den sista versen påverkar mig alltid likadant och jag föreställer mig hur det kändes för ett barn att sitta i Jesu famn, och numera också hur det kändes för mammorna att få se Jesus ta deras barn i sin famn ,och ge dem av sin tid och närvaro.

Gungmatta

Gungmatta, sade E plötsligt vid gröten ikväll, och viftgungade ett ark hushållspapper av och an i luften.  Ett mycket beskrivande ord för hängmatta, tyckte den roade modern

Stök

Jag har börjat formulera en teori om att barn kommer lättare igång med lek om det är lite stökigt, lite saker som ligger framme här och där och lockar, inte alldeles för undanstädat och barskrapat.

Vad tror ni? Har jag rätt eller är det bara en dålig förklaring till varför det ser ut som det gör här hos oss?

En vän

du är Guds ansikte för mig
när jag glömmer att
hans blick är kärlek
att vila i
 

Festmånad

Jag höll på att skriva att juli går mot sitt snabba slut, när jag plötsligt drabbades av insikten att juli redan kom och gick. Därför kommer här julis fem fina:

1. E:s 2:a födelsedag, en festlig och glad dag. Flera gånger under veckan som föregick den stora dagen fylldes jag av en innerlig tacksamhet över att jag fick bli mamma till E.
2. En oväntat rolig abi-träff i hemtrakterna. Människor som jag inte sett, som inte sett mig, på 20 år och som man antagligen inte kommer att träffa de närmaste 20 åren heller, ändå en varm och hjärtlig stämmning. Lite nyfiken, mycket öppen.
3. Kära vännens 40-årsfest. Hon blir bara vackrare. En av de bästa egenskaper hon har är att hon lockar fram också mina vackraste sidor.
4. Kusinträffen, som också den var oväntat rolig. Skulle inte ha känt igen en del av mina kusiner om jag bara råkat möta dem någonstans. Intressant.
5. Gårdagens spontanutflykt med båt, ut till sol och sand. Havet som bredde ut sig åt alla håll. Värmen som spred sig i kroppen, tills den kändes alltigenom stark och glad. De vackra barnen, vännernas och vårt eget, som lekte av hjärtans lust. De söta jordgubbarna och sedan som kronan på verket, en dotter som somnade 18.30!